Hur Länge Arbeta Deg I Maskin?

Ibland står det ‘arbeta ihop till en deg i maskin, 10–15 minuter ‘.

Kan man arbeta en deg för länge?

Måste degen knådas igen när den har jäst klart och i så fall hur mycket? Vad är bäst, i maskin eller för hand? Vår expert reder ut. Fråga : När man bakar matbröd och även vetebröd ska degen som regel jäsa två gånger. Innan man sedan bakar ut degen ska man knåda den.

I just detta moment är det svårt att veta hur mycket man behöver knåda. Kan man köra degen i maskin igen om man låtit den jäsa i bunken eller hur mycket bearbetning behövs? Svar : Degen ska inte knådas kraftigt efter den första jäsningen. Det bästa är att bara lägga händerna helt lätt på degen och trycka med lätta rörelser, så att gasblåsorna pressas ut.

Se också : Så snittar du vackra brödmönster Det kan också fungera att köra några enstaka varv i maskin på låg hastighet, men med försiktighet. Arbetas degen för mycket kan nämligen glutennätet slitas sönder. Detta medför att degen inte höjer sig under nästa jäsning utan bara säckar ihop och flyter ut.

• Då tappar degen även sin elasticitet och blir klistrig i stället för seg och smidig.
• Rent tekniskt är anledningen till att man knådar degen en andra gång att koldioxiden, som bildats i den första jäsningen, måste pressas ut och nya små blåsor bildas.
• Därefter ska nytt syre försiktigt arbetas in i degen, vilket gör att den kan jäsa på nytt.

Läs också : Hur länge ska degen bearbets i maskin?

Hur vet man att degen är Färdigknådad?

När är degen färdig? – För att kontrollera om degen är färdigknådad är en metod att ta upp en liten bit deg och försiktigt dra isär den. Om degen är färdigbearbetad är den följsam och håller ihop, och bildar ett “glutenfönster”. Man upplever degen elastisk och lite “seg”.

1. Om den inte är klar bryts den av direkt och känns stum.
2. Mer som känslan av lera.
3. Rulla då degbiten i handen på nytt och knåda den lite till.
4. Om den då känns smidigare vet du att den behöver knådas längre.
5. Om degen redan var elastisk och bra i testet och om du då ändå fortsätter knådningen är risken att de starka kopplingar som byggts upp brister.

Degen tappar då spänst och kan “flyta ut”. Detta är ett tecken på att en deg blivit överarbetad.

Vad händer om man inte knådar degen?

Annars slås glutentrådarna sönder och brödet får svårare att jäsa, ju mer man knådar ju mindre jäsning får man. Medan en annan säger att man kan knåda en deg i 40 minuter, ju mer man knådar ju finare bröd får man och därför kör hon i matberedare väldigt länge.

Hur länge arbeta Saffransdeg?

Lussekatter är något som jag nog bakat varje år, även långt innan jag började intressera mig för bakning. Och varje år var det samma sak, kladdiga degar, mjöl överallt, omöjligt att diska bunken och om man inte var snabb att äta alla bullarna samma kväll så var de torra nästa morgon.

Och alla konstiga hittepå med kesella och gud vet allt man skulle ha i degen. Ni som har följt mig ett tag vet att jag ju inte är så förtjust i att baka med jäsdegar, jag tycker att det är kladdigt och krångligt. Därför är jag hela tiden på jakt efter recept och metoder som förenklar bakningen och som gör att jag slipper stå med mjöl i hela köket och deg under naglarna.

Jag har ju redan hittat det perfekta receptet på kanelbullar och vetedeg och receptet som jag använder till saffransbak har en liknande metod. Receptet är min systers, och nu är hon ju inte vem som helst utan flerfaldigt prisbelönade bagaren Moa Brink, så man vet att man kan lita på detta. Här är 5 tips jag verkligen önskar att jag visste i alla år när jag bakade torra lussekatter.

Fördeg! Precis som med min vetedeg så gör fördegen att degen blir väldigt behändig och lättarbetad, inte en gnutta mjöl kommer du att behöva till utbakningen. Dessutom så bli smaken bättre och hållbarheten längre. Fördeg kan låta krångligt, men det handlar om 30 minuter, inte om dagar i förväg. Rumsvarmt smör som tillsätts allra sist i degen. Om man använder smält smör så behöver degen mer mjöl för att kunna arbetas med och då får du torrare bullar. Arbeta degen länge, så att det verkligen hinner utvecklas glutentrådar. Mycket längre än du tror, 15-20 minuter i köksmaskin. Låt russinen ligga i blöt. Om du stoppar torra russin i bullarna så kommer de att dra åt sig fukt som vi helst vill ha kvar i bullarna. Så låt russinen ligga och dra sig i vatten i någon halvtimme innan du pillar ner dem i bullarna. Jag sätter russinen i bullen precis innan de ska in i ugnen. Pensla med ägg EFTER att lussekatterna varit i ugnen. På så sätt blir hela bullen glansig och fin och ägget stänger in fukten i bullen och de håller sig saftiga längre. Du får inte heller någon ful rand mitt på bullen, men det måste göras direkt när de kommer ut ur ugnen, medan de fortfarande är heta.

Bonustips! Kavla ut degen, skär remsor med en pizzaskärare och rulla dem inåt mitten, vänd och rulla åt andra hållet.

Hur länge ska en Bulldeg arbetas?

Degberedning – Vid beredning av degen ska alla ingredienser blandas. Därefter arbetas degen tills att den blir smidig och elastisk. Börja med att röra ut den färska jästen med degspadet. För en snabbare jäsning, använd fingervarmt vatten och för en längre jästid, för s.k.

kalljästa bröd, använd kallt vatten och eventuellt mindre mängd jäst. Blanda därefter alla andra ingredienser förutom salt. Salt är grundkryddan i allt matbröd, men bör blandas i degen först några minuter från slutet under knådningen, eftersom degen bildar glutentrådar lättare utan saltet. När saltet tillsätts hjälper de i sin tur till att skydda och bevara glutentrådarna.

För att få höjd och volym på brödet kan man använda ett starkt mjöl med mycket gluten. En deg med bas av vetemjöl bör knådas minst 10-15 minuter. En deg med råg bör arbetas något mindre, gärna mer långsamt om man använder en hushållsapparat. När man häller i mjölet bör man inte tillsätta allt med en gång.

Brödet kan lätt bli för torrt om man använder för mycket mjöl i degen. Man kan lätt uppleva att man behöver mer mjöl i början av knådningen, men när degen har fått arbeta en stund kommer mjölet till sin rätt och glutentrådarna framträder och degen blir elastisk och fin. En bra regel är att en vekare (lös) deg, ger ett saftigare bröd.

En fastare deg ger dock ett bröd med bra volym, men med ett torrare resultat. Att knåda deg för hand är en konst. För en ovan hemmabagare kan det i början kännas mycket ovant och lite jobbigt. Men övning ger färdighet och efter några gånger så blir det en enkel hantering och arbetet kan snare ses som lugn terapi och en avkopplande stund.

Idag är det många som använder en assistent eller hushållsapparat, vilket förenklar arbetet med degen avsevärt. En deg bör arbetas och bearbetas enligt utsatt tid, för att få ett bra resultat och fin volym till brödet. För att kontrollera om degen är färdig kan man ta en liten bit av degen och dra i den för att testa smidigheten.

Om degen trådar sig fint och håller ihop är degen färdigknådad. Om den brister, rulla biten i handen en stund och dra på nytt. Om den då känns smidigare vet du att degen i bunken är för lite knådad.

Hur ser en smidig deg ut?

Vad innebär “en smidig deg” egentligen? Att degen är väl blandad och har en slät yta eller att den lätt släpper från bunkens kanter och är klibbfri? Bulldegar tycker jag är lätthanterliga i detta avseende, men matbröd är lite klurigare att komma underfull med. #1 Att degen inte kladdar, är elastisk och lättarbetad. Sikta mot bulldog i koncistens, men så får man såklart ta hänsyn till börsdagars innehåll av grova mjöler och annan fyllning. #2 Bulldeg har ju smör i, och då behövs inte så mycket mjöl för att det ska bli smidig och lätt att jobba med. Men matbröd tycker jag är jättesvårt, man kan mata degen men hur mycket mjöl som helst (känns det som) och när den väl blir smidig så är den istället stenhård. Bakar sällan matbröd som inte görs i form, är rädd att mata brödet med för mycket mjöl och därav få hårt bröd. #3 En stor del av kladdet “knådar” man bort. När mjölet sväller lite och glutentrådarna utvecklas så blir den smidigare. Det är därför man måste knåda degen länge. Minst 10-15 min i maskin. Det är för att få ihop den ordentligt. Även om smöret hjälper en bulldog att bli smidig så är det trots det en koncistens åt det hållet man eftersträvar. #4 Anterrabae förklarade perfekt! Det ska släppa kanterna, men kan var kletigt ovanpå innan man slår ihop degen på bordet. Samma med vetedeg, den ska vara rätt kletig innan första jäsning. Man kan pudra med mjöl under jäsningen. Olika mjöler kan vara klurigt som amatörbagare. Vissa drar åt sig mer vätska än andra. Man får lära av sina misstag. 🙂 Upp till toppen

Kan man låta bröd jäsa för länge?

Vad händer om man låter bröd jäsa för länge ? – Bröd som jäser för länge flyter ut, de jäser sönder och degen spricker upp på ytan. Bröden jäser heller inte upp som de ska i ugnen utan blir mer kompakta än väntat. En riktigt överjäst deg luktar dessutom alkohol och brödet får dålig smak.

Varför ska man jäsa två gånger?

Många som börjar bakar med surdeg gör misstaget att hantera degen precis som de brukar göra när de bakar med jäst. När man bakar med jäst kan man tömma degen på luft och få den att fyllas på igen. När man bakar med jäst jäser man i regel degen två gånger, och före andra jäsningen formar man bullar eller bröd.

Samband med formning töms stora mycket av luften från degen ut. I en jästdeg gör det inget, för degen jäser upp igen. Även om man tömmer degen på luft flera gånger, så jäser degen upp igen. Så fungerar det inte med en surdeg. I en surdeg ska man försöka behålla den luft som bildats i degen genom hela processen.

Man måste alltså behandla degen mycket mer varsamt när den väl börjat att jäsa. Även med en surdeg kan man jäsa degen i två omgångar, men skillnaden är att man inte tömmer den på luft mellan gångerna. Detta är en väljäst surdeg som ska bli surdegsfrallor. När jag formar frallorna försöker jag behålla luften i frallorna. Enkla recept på både bröd och frallor bakade med både surdeg och jäst hittar du i min bok “Fullkorn” – boken hittar du här, Skriv i kommentarsfältet om du vill ha en personlig hälsning. Jag har även surdegskurser i Falsterbo – läs mer om kursen och kolla in vårens datum här,

Varför blir degen inte elastisk?

Varför är degen tung istället för mjuk och elastisk? – Det är för mycket mjöl i degen, då blir den tung och stum. Degen kan ha knådats för länge efter första jäsningen. Ofta räcker det att man bara viker degen ett par gånger vid utbakningen. Givetvis beror det på vilken typ av bröd man bakar.

Varför ska degen brödet jäsa övertäckt?

Allt du behöver veta för att lyckas med degar som innehåller jäst! – Jäst Jäst är av en encellig svamp som består av vatten, protein, fett, kolhydrater, mineralämnen och B-vitaminer. Det är en levande kultur som växer snabbt med rätt förutsättningar. Under jäsningsprocessen bildas bubblor av kolsyra som gör degen luftig och porös.

1. Jästproduktion är inte en tillverkning i traditionell mening, utan en odlingsprocess.
2. Jästen görs av melass, en sockerlösning som behandlas och steriliseras.
3. Sedan tillsätts magnesiumsulfat, ammoniak och fosforsyra.
4. Därefter startar en laboratorieodling i stora jästankar.
5. På 10 milligram jästkultur blir det efter en vecka ca 1 200 kilo jäst.

Torr- och färsk jäst Det går lika bra att baka med båda torr- och färsk jäst i bröd. Skillnaden är att den torra varianten kan förvaras i rumsvärme, har längre hållbarhet och kräver varmare degvätska (ca 45 grader) för att jäsa bra.4 tsk torrjäst motsvarar 1 paket (50 g) färsk jäst.

An man frysa jäst? Jästbolaget rekommenerar att man inte ska frysa jästen för då kan cellerna sprängas och jäskraften försvinna, men privata tester visar att det ofta funkar bra. Knåda degen För att bilda starka glutentrådar måste degen knådas ordentligt och länge. Trådarna fungerar som väggar som gör att luftbubblorna som bildas under jäsningen stannar kvar i degen och gör brödet luftigt.

Vetemjöl är det mjöl som innehåller mest gluten och halva mängden mjöl i en deg bör bestå av det för att degen ska jäsa bra och brödet bli poröst. Även en lång jästid bildar starka glutentrådar (läs om kalljäsning). Under knådningen ändrar degen karaktär, från att vara klistrig och kladdig till att bli len och smidig.

Om degen innehåller för mycket mjöl och upplevs torr och hård kan man tillsätta mer degvätska och knåda den smidig. Första jäsningen Efter knådningen ska degen jäsa. Forma den till en boll och lägg den i en bunke. Strö över lite mjöl och täck bunken med en kökshandduk eller plastfolie. Ställ degen i rumstemperatur utan drag och låt den jäsa till dubbel storlek.

Det går att påskynda jäsningen genom att ställa bunken i ljummet vatten, men då utvecklas smakerna i mjölet inte lika bra. Baka ut brödet Knåda igenom degen på ett mjölat bakbord, men tillsätt inte för mycket mjöl så degen blir torr. Forma brödet i önskad storlek och lägg det på en plåt eller en form, klädd med bakplåtspapper.

Andra jäsningen Denna jäsning är något kortare än den första eftersom jästcellerna redan har växt och förökat sig. Ca 30 minuter brukar vara lagom, men kan variera. Titta och känn på degen. Man kan ganska lätt avgöra när brödet ser färdigjäst ut. Sätt på ugnen i god tid så degen inte blir överjäst under denna gräddning för då sjunker det lätt ihop och blir platt.

Om det skulle ske är det bara att knåda ihop degen igen och forma nya bröd. Kalljäsning I de flesta brödrecept ska degen jäsa i rumstemperatur och då används fingervarm degvätska, (ca 37 grader), för att påskynda jäsningen. Det funkar bra, men det går också att använda kall vätska och jäsa degen i kylskåp, så kallad kalljäsning.

Varför viker man degen?

För att hjälpa degen behöver vi nu ta upp den på bordet, och knåda eller vika den. Det bygger upp och stärker nätet av glutentrådar. För varje gång vi viker blir degen fastare och mera formbar. Tillslut går det inte att spänna degen mer, det märks på att den spricker.

Hur får man en elastisk deg?

Det finns så otrolig många recept på vetedegar som cirkulera där ute att det nästan kan vara lite svårt att veta vad man ska använda för recept. Jag har inte testat så jätte många recept på vetedegar. Då jag redan har två jag tycker fungerar utmärkt. Så hittar man inte ett recept som man gillar är det bara att leta vidare för till slut hittar man ett man gillar.

1. Ena receptet jag kör med är samma som mamma alltid har använt och det är enklare vetedeg,
2. Sen har jag ett recept Vetedeg med fördeg som kommer från Jan Hedhs.
3. Där är inte svårare än mitt andra recept men det kräver lite mer jäsningstid då det har ägg i sej och mer socker och smör i sej än mitt andra recept och jag ska förklara skillnaden mellan dom båda recepten.

Vetedegar som innehåller ägg och mycket socker och smör eller margarin kallas för tung vetedeg. Den kallas så då den blir trögare för jästen att få degen att jäsa. Det är därför den behöver längre tid på sej att jäsa. Och det är därför man gör en fördeg också.

1. Den är kladdig och lös och fastnar i allt.
2. Men det är så den ska vara.
3. Man gör den mest för att jästen ska komma igång riktigt ordentligt innan man tillsätter mer socker och smör.
4. Degar med fördegen ger även saftigare bullar.
5. Och efter som det är en tyngre vetedeg och den behöver mer tid att jäsa får man mera smak på sina bullar.

Bortgörning kallas dom ingredienserna man tillsätter efter att fördegen har jäst. Men bara för att visa vetedegar inte har någon fördeg eller inte innehåller lika mycket smör och socker som en tung deg behöver det inte betyda att den är sämre för det.

Smält aldrig smöret eller margarinet. I väldigt många recept står det att man ska smälta smöret eller margarinet och blanda med mjölken. Smält aldrig smöret. Tillsätter man smöret smält i vetedegen kommer det gå åt mer mjöl och man får en torrare deg och torrare bullar. Tillsätt smöret i slutet av knådningen i omgångar i bitar i stället. Då hjälper det degen att bli mer mjukare och elastisk du får en deg som binder mer luft och får allt så en luftigare deg. Mer jäskraft och större volym på bullarna. Och degen blir mer saftiga. Degvätskan. När du ska värma upp degvätskan så står det ju i en del recept att man ska värma det till fingervarmt (37 grader). Känn inte med fingrarna. För det är så lätt att det blir för varmt då. Huden är ju tjockare på fingarana och det är då lätt att det blir för varm värme på degvätskan. Använd en termometer som ger dej exakt värme på vätskan. Salt, socker och jäst. Tillsätt inte saltet i degvätska som vissa recept seger. Blanda det i det översta lagret av mjölet i stället. Anledningen till att du ska göra det är att saltet kan döda jästen. Jäst äter socker för att jäsa i enkla termer. Medans saltet äter jästen.

Hur länge knåda Bulldeg i maskin?

Ibland står det ‘arbeta ihop till en deg i maskin, 10–15 minuter’.

Kan man jäsa lussebullar för länge?

Lussekatt, lussebulle, saffransbulle eller julkuse – kärt barn har många namn och många olika former. Min favorit är runda saffransbullar som man penslar med smält smör och doppar i socker. Saffransbak hör verkligen julen till. Planera ditt lussebak i god tid och dina bullar kommer bli extra saftiga och goda! Här följer några tips på hur du går till väga.

• Riktigt smör och färskt mjöl,
• Först och främst, satsa på bra råvaror.
• I många recept ingår kesella eller kvarg.
• Hoppa över det.
• Använd istället riktigt smör, standardmjölk och färskt mjöl.
• Jag använder vetemjöl special i mina lussebullar.
• Det kräver några minuter extra i maskinen.
• Ärnvetemjöl går också bra, det viktigaste är kvaliteten på mjölet, undvik att köpa den billigaste sorten.

Använd den blåa jästen och inte den röda som sägs vara till för söta degar. Den röda jästen gör att degen jäser för snabbt. Rejält med smör. Snåla inte med smöret, 150 g är lagom till en deg på 3 dl mjölk. Russin i blöt. Russinen bränns lätt i ugnen och har en förmåga att suga upp vätska och torka ut bullarna.

Lägg därför russinen i blöt i god tid innan du ska baka.2 msk vatten, glögg eller konjak till 4 msk russin. Saffranskoncentrat. Använd helst blötlagd hel saffran, det förhöjer smaken. Hel saffran finns att köpa i välsorterade mataffärer eller på apoteket. Här krävs det att man är ute i god tid. Blanda 1 g hel saffran med 2 msk sprit och 1 msk socker i en liten burk.

Låt stå på mörk plats tills du ska använda det i din saffransdeg, minst ett dygn, helst en vecka eller ännu längre. Använd kall degvätska. Mjölken behöver inte värmas. Använd kall degvätska och låt istället jäsningen ta lite längre tid, då hinner smakerna utvecklas bättre och bullarna blir godare. Smöret ska heller inte smältas, utan vara rumsvarmt. Så även äggen. Gör en fördeg.

Var ute i god tid och gör en fördeg av mjölk, saffran, jäst och hälften av mjölet. Kör några minuter i maskinen till en deg och låt stå i kylskåp övertäckt med plast över natten eller upp emot ett dygn. Sedan tillsätts resten av ingredienserna och blandas till en smidig deg. Låt degen vila 30 minuter innan du bakar ut den till bullar.

Lussebullarna kommer blir extra saftiga och förmodligen kommer du aldrig mer vilja baka utan fördeg. Väg mjölet. Använd en hushållsvåg och väg mjölet för bäst resultat. Mjöl är särskilt svårt att mäta med decilitermått. Var försiktig med att tillsätta mer mjöl än det som står i receptet.

1. Glutentest.
2. Bearbeta degen ordentligt.
3. Ett vanligt misstag är att man kör degen för kort tid i maskinen.
4. Räkna med 10 minuter, eller 15 minuter för hand.
5. Degen ska kännas elastisk, smidig och blank när den är klar.
6. Saffransdeg ska vara vekare och klibbigare än vanlig vetedeg.
7. Saffran torkar nämligen ut degen.

Gör ett glutentest för att se om degen är färdig: ta en liten bit deg och forma till en boll i händerna. Tryck ut degen med lätt mjölade fingrar till en tunn, tunn platta. Man ska kunna sträcka ut degen mellan sina händer utan att den går sönder.

Varför blir mina lussebullar torra?

Se upp för mjölet – Hur man arbetar med mjölet är helt avgörande för huruvida dina lussekatter blir torra som fnöske eller läckert saftiga. Första steget är att låta degen gå länge i bakmaskinen, längre än du tror, enligt Kajsa. Men här finns tydliga restriktioner: du får inte lägga ner mjöl i slutet av vändan i maskinen.

Även om degen är kladdig så ska du inte stoppa i mer mjöl i slutet. Degen kommer att sätta sig när den jäser ändå. Mjöl är stärkelse. Stoppar man i för mycket i slutet så kommer det att ta fukt från bullen så att den blir mjölig eller torr. Då, menar Kajsa, är det bättre att ta i allt mjöl från början och i stället tillsätta vätska om degen skulle bli för torr.

– Kesella gör också lussekatten lite saftigare, men det är inget vi använder på konditorier av ekonomiska skäl.

Varför blir min deg så kladdig?

Jag tror att många blandar ihop kletig och lös deg. En deg som är kletig behöver inte nödvändigtvis mer mjöl. En deg som är lös, kan däremot behöva mer mjöl. Med kletigt menar jag en deg som fastnar på fingrarna. Degen är kletig före glutenstrådar bildats.

1. Efter den så kallade autolysen, vilan, är degen inte kletig på samma sätt ( läs gärna mer om autolys här ).
2. Och om degen innehåller råg är den alltid kletig.
3. En lös deg kan däremot både vara kletig och slät.
4. Det är viktigt att hålla isär begreppen, för annars riskerar man att ha i för mycket mjöl i degen.

Det blir genast en stor skillnad när degen fått stå och vila i 30 minuter. Degen upplevs mer följsam och mindre kletig. Det här är en kletig deg och precis ihop blandad, men den är inte lös. Jag behöver inte tillsätta mer mjöl i den här degen.

Vad menas med att knåda?

Betydelse: Bearbeta deg.

När ska man använda Degkrok?

Degkroken – Degkroken adderades till assistenten som tillbehör på -60 talet då den lanserades på den amerikanska marknaden. Degkroken har hängt med sedan dess och blivit en uppskattad produkt. Degkniven används alltid i kombination med degkroken. Om degrullen knådar degen som en knytnäve kan man säga att degkroken knådar degen genom att dra degen.


Marko Petrović